Kalas då som sagt.

Vårblommor på bordet och hemmatårta med massamassa bär och hemmakokad sylt. Det blir vår på ett helt annat sätt där ute i skogen. Tussilagon kämpar sig försiktigt upp, envisa vårbäckar tränger sig fram och geggar till och djuren blir aningens mer ystra.

I staden växer inga bommor.
I alla fal inte på eget bevåg och jag överväger starkt att kidnappa en liten blåsippsfamij och sätta i jorden nedanför vårt fönster. Börjar tro att man kanske eventuellt har ansvar eller får disponera rabatten precis utanför. De är inte helt identiska och några är mer vårdade än andra.. Hmm. Tål att ta redas på.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0