De stunder jag nyligen känt mig lite extra omtyckt och älskad är

 

- När någon släpar med sig ett lass hemmagjord marmelad och blommor med massa knoppar från trädgården 20 mil i en varm bil.

 

- När någon pysslar ihop rebusar som leder till konsertbiljetter.

 

- När några vänner går ihop och fixar present och det är en röd, skinande köksmaskin som matchar brödrosten och vattenkokaren!

 

- När mina fina VFU-elever vill lära och viker mijlontals minismå origami-svalor som jag får när jag slutar. 

 

 

Sen finns det ju det omvända. De stunder där jag gjort något utöver det vanliga eller ansträngt mig för någon annan bara för att jag vill, det känns bra och jag tycker om när individen i fråga mår bra. Saker som kanske borde kännas jobbiga/tråkiga/stressiga fast när en gör det för någon annans välmående är det bara trevligt. Det är också en definition av kärlek.

 

- När heeeela lägenheten städas, minsta vrå för att några ska komma på besök ( eller bara hem från jobb) och jag vill att de trivs hemma hos mig/oss.

 

- När planeringshjärnan går på högvarv inför olika event som midsommarfesten, 25+25 festen och annat. Även där för att folk ska trivas. 

 

- Skattjakter på födelsedagar och att pyssla om när någon är krasslig.