Eller liljeholmen till vardags.

Är så otroligt lyckligt lottad som får vara på den där skolan som ligger under en bro, vid foten av ett berg intill en sjö för tredje gången. Har 7or och 9or och jag bara älskar hela bunten!

Tror att mycket ligger i att vi alla blivit ett år äldre än sist. Jag känner mig säkrare på det jag gör och i min roll, min handledare är den goaste och vi har blivit lite som ett team. Jag kör på med min lilla lektionsplanering och hon extrahjälper de som behöver mer stöd, bjuder på bullar och påminner mig om klockan.
Måste verkligen hitta en bra klocka som passar allt och som jag kan trivas i. Vart gör man det?

Vägen mellan skolan och tunnelbanan kan vara den vackraste. En promenadstig längs sjön Trekanten där man får en lagom dos av årstiderna varje dag. Bra om man bor inne i stan bland vägar och hus. Har nog skrivit om det tidigare när jag tänker efter. Men ändå..










Ja. Här skulle man ju kunna bo faktiskt.

Mitt nya fina levnadsmotto att ha på väggen utsnidat i trä, målat i vitt och sandpapprat för att få fram den där hääärliga rustika charmen.









(..rorem betyder f.ö. Dagg på Latin. Fånga Daggen. LOL)

alla dagar kunde vara som en solig mitt-i-september-morgon. Man vaknar av sig själv utvilad och pigg ganska tidigt och har hela dagen framför sig. Kylskåpet är fullt med spännade ingredienser till frukost och i fruktskålen ligger en perfekt mogen mango och väntar. En perfekt och lagom varm outfit bara trillar ut ut garderoben och håret uppför sig som ett väl dresserat djur. Plats!

Solen skiner och kompenserar den friska höstluften som börjar tränga sig på. En sista glimt av något som kallas sommar. Bekväma kängor snörs på och finjackan knäpps. Tunnelbanan kommer in samma sekund man kliver av rulltrappan, den tar oss till någonstans på Söder. Nyrik efter lön och CSN inhandlas bara saker med socker eller paljetter och alla Second Hand butiker besöks och fynd görs.

Promenad från Bastugatans fina hus och kullersten mot vegbuffé på Hermans och ett besök på Fotografiska. Sen genom slussens virrvarr och gamla stans gränder. Pulsen på Hötorget, drottninggatans norra ände och vidare hemåt över observatorielunden.

Ja om man kunde beställa så är det nog min bästa Stockholmsdag.








Någon av er som vill dela med sig av favoritdagen i hemstaden/favoritstaden?

Min dator sjunger på sista versen nu. Blir överhettad och febrig så fort man ställer krav. Ansökan om förtidspensionering är inskickad så vi får väl se hur det går. Är lättad att jag hann klart med Hanna och Fudds bilder i alla fall.

Har lite bilder från en fin sensommarsemestervecka från stugan på östkusten att bju på så länge. Helt underbart.


Inget smakar så gott som bryggfika.


Kalle ville hälsa på småfiskarna som också fått fika biscotti och kaffe.


Sen var vi city-kids in the woods och plockade bär och var fashon samtidigt.


Jag hittade massa fina fjärilar på en björk. Upptäckte sen att det var massa getingar och någons honingsgömma i stammen. Tackade för mig och gick.


- Om jag får se en söt liten groda då är min semester fulländad. Sa Kalle. Och som på given signal prasslade det till i buskarna och Grodprinsen Sune skuttade ut och tiggde en puss. Men det blev inget mer det.



Vi hade ju plockat massa björnbär som väntade på rensning i solnedgången.

Guh så romantiskt.

Firar min comeback och nya datasladd med lite bilder från Dalarna. Motljuskvällar kan vara de bästa. Speciellt om man befinner sig på en höjd där man kan skymta Siljan om man har tur.

Ett av mina absoluta favorit göra på sommaren och vintern med för all del men då är det inte så mycket sport i det, är att bevittna soluppgången. Vada i daggvått gräs, titta på alla färger och andas lite.

Långt bortom civilisation, stök och ljud ligger ett liten röd stuga där lugnet finns. Precis intill gränsen av tristess och känslan av att inte ha något att göra. Förutom att gå i skogen på små stigar, leta efter djur (eller skrika och springa där ifrån), vika pappersfåglar eller måla, åka båt och kanske kanske bada om man vågar.

De där vita gamla solstolarna måste förresten vara historiens mest avbildade utemöbler.
















23 - 04 - 2011
Runt lunchtid.

..vet.
Är efterbliven, seg och hundra år efter. Men så kan det gå ibland när man fotar för mycket och redigerar för lite. Som sagt: siktar på att blogga valborgsbilderna till midsommar ungefär.


Bussunderhållning. Undefär vid Hornstull hade jag läst ut tidningen. Godiset tog slut i höjd med Norrköping och ljudboken var jag trött i öronen av i Kisa.


Lunch i Linköping. Jag, min nya last rå broccoli och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.


Fjädrar och mossa på en gammal stubbe i skogen runt Hultsfred.


Obligatorisk musöron-hej-det-är-nästan-sommar-nu-bild.


Omma!

Det finns några saker här i världen som får min hjärtebox att bara vilja hoppa ut och flyga runt i cirklar. En av dom är pandabjörnar. Totalt handlingsförlamade små teddykissar som bara käkar ogräs..

En annan sak som jag vill leva i/med/på jämt och för alltid är körsbärsblommor. Ja, jag må vara klyschig men herreminge att blommor kan vara så ljuva, fluffiga och mjuka. De skulle bara doftat lagom mjukt av sval vanilj och söt hallon. Heaven.

Så två saker på min 99 saker jag måste göra innan jag dör-lista är: fara till Kina och "semester"-jobba i pandareservat och åka till Japan någon vår.

Ja, visst gör det förbannat ont när knoppar brista. Speciellt när det ska vräka ner snöblandat regn och stråla sol och d-vitamin om vart annat. Förstår om våren tvekar ibland och det borde jag oxå gjort men nä. Nu står jag här med vita spritt nya (så gott som i alla fall) converse, skinnpaj och skägget i brevlådda så att säga.

Jaja. Känner en som minsann kunde gå i badtofflor och raggsockor hela vintern så jag ska inte vara den och är den. Ballerinaskor och avklippta jeans nästa!

ser det ut så här:




Inget man kan klaga på direkt..
Årstider, lusthus och sol.

Kan man också hitta guldkorn.
Men det känns lite skumt och obehagligt att bara tralla som vanligt och verka oberörd när folk dör som flugor och hus är staplade på hög. Kärnkraft som läcker och allmänt bråte ligger som plockepinn. Och nu vädret..










Och bara för att det är så väsentligt för er att veta: Nu ska jag torka av skärmen med ajax, laga en toffs på en kudde, packa lite inför resan och göra en affisch till ett välgörenhetsevent i Lund.

11,5 km på longboard runt hela Kalmar med världens finaste.