Tillåt mig att dra en djup suck över dagens samhälle som för det mesta kan sammanfattas med ett ord.
Överkonsumtion.
Av bränsle, av kött, av kläder och av andra ting.
Att bra mat bara slängs för att någon har bestämt ett visst datum då det blir dålig.
Exakt då, på klockslaget till och med.
Det är snålt av de stora kedjorna att inte skänka maten till ex. Hemlösas Hus eller liknanade hjälporganisationer eller bara rea ut den till dom som vill ha den. Anledningen så som jag förstått det är att dom är rädda att konkurera ut sig själva eller skapa fördelar för vissa. Ibland känns det som om vi människor i vår iver att få handeln att blomstra och konjunkturen att skjuta i höjden är på väg att konkurera ut oss själva.

Enligt WWF förbrukar vi ca 20% mer än vad jorden har kapacitet att återskapa.
Det är endel. Spec. när u-länder med Kina i spettsen vill ha det lika bra som västvärlden.
Missförstå mig rätt, det är klart alla ska ha bra förutsättningar till ett hälsosamt liv men inte på bekostnad av natur och miljö. Då får väl vi i den rika delen av världen tänka om och tänka rätt och skärpa oss när det gäller våra vanor. Ställa högre krav på miljöarbete och större gemensama mål och även krav på att u-ländernas utveckling går i rätt riktnig.

Jag kan känna själv att jag konsumerar mycket och är långt ifrån något helgon eller föreblid. Specielt konsumerar jag kläder som är ett stort intresse. Det märkte jag senast idag när jag packade upp lite flyttlådor och graderobsdörren buktade utåt så fullt det blev. Men det fick mig att tänka på vad vi sysslar med egentligen.
Kedjor som har nya kampanger och nytt innehåll varje vecka. Kom å köp..
Inne/Utelistor om vad som är ute eller inne. Och något som är ute kan man ju absolut inte ha. Eller?

Och sen höjden av idioti. Julklappar. För varje år som går shoppas det mer och mer klappar. Högkonjunktur som låg. Att stressa och springa runt och ha skyhöga krav på att hitta på något extraordinärt som slår förra årets klapp eller gnugga geniknölarna och försöka komma på något tilll de som redan har allt.
Det är trevligt med en gåva till någon man tycker om och att fundera ut vad personen behöver eller önskar sig det är inte det.
Fenomenet födelsedag då? Är inte det lite mer värt att fira än någon snubbe som ev föddes den 24e december för en herrans massa år sen. Lev i nuet. Typ. Träffa släkt och vänner kan man ju göra kring jul ändå och bara umgås eller spela spel. Måste allt kretsa kring materiella ting?

Hej pretto och ambitiöst inlägg!
Vet inte alls var jag vill komma med det behövde bara ösa ur allt jag funderade på när jag och Valle va ute på en tur i skogen. Eller jag vet var jag vill komma. Jag vill få folk att fundera lite på hur vi behandlar våra resurser och kanske resonera kring nästa inköp.. Särskillt jag. Köpstop på mig när det gäller kläder och skor.
Slå mig om du ser mig konsumera!