..seriöst?
Jag är tvungen att nypa mig i armen hårt när jag ser att den gula stapeln med SD tickar sakta men säkert uppåt. Det kan inte vara sant.. Skakar på huvudet och det svider i hjärtat över att folk är så dumma. Så urbota korkade och osäkra att de faller för Åkessons välvalda ord och låter sig luras rakt ner i fördärvet. Jag svär och spottar mot skärmen när han håller sitt tal. Lilla tönt. Lilla äckliga människa.
Vad händer med vårat fina land?

Jag hoppas att deras inflytande i riksdagen kommer vara minimalt och att det inte påverkar alla andra viktiga frågor som tas upp. Jag ser för mig hur lilla Jimmie kastar sudd och snärtar folk med linjaler och är den där eleven som ställer dumma frågor för att få uppmärksamhet och stjäla lektionstid. Jag blev så glad när Ohly tog ställning och vägrade sitta i sminket samtidigt som Åkesson. Det kan tyckas lite barnsligt kanske men någon måste sätta ner foten och säga att här hör ni faktiskt inte hemma och vi tänker inte acceptera era åsikter. Upp till kamp!

Jag måste ändå credda Jimmie för är hans retoriska färdigeheter och förmåga att linda in precis allt och slingra sig likt en orm från obekväma frågor. Hans mamma måste vara så stolt över honom.
Jag hoppas att någon toalettpapprar hela hans hus med tillhörande garage, bajsar i bervlådan och kastar ägg på verandan.

Det retar mig att de lyckas vända på allt. Nu när jag läser mitt eget inlägg och mina hårda ord mot denna människa känner jag mig som boven i dramat. Jag känner mig ovälkommnande och främlingsfientlig. Utfrysnade och hård mot Sverigedemokraterna. Det blir att jag mår lite illa över mig själv och mina åsikter. Men nä. Det är dom som har fel och borde skämmas! Svaga kräk.

Det här blir mitt första inlägg utan bild. Letade i arkivet men kunde inte hitta en som var ful nog.